Årsskiftet 1939-1940. Förbandet är förlagt i Tornedalen, alldeles uppe vid den finska gränsen, som netraulitetsvakt. De meniga består av inkallade från hela Sverige. Förbandschefen, kapten Borgman, måste utbilda meniga som varken kan åka skidor eller skjuta medan man i Stockholm har Finlandsmöten som kräver att Sverige ansluter sig till Finland i vinterkriget. En dag får de veta att vinterkriget är slut och att de snart kan se fram mot att bli hemskickade. Översten håller tacktal en vårmorgon när hans adjutant kommer springande - Tyskland har anfallit Danmark och Norge. Istället för muck blir det lastbilstransport till Värmland och norska gränsen.
Vintern 1940-1941. Finska vinterkriget har slutat och vårt förband ligger någonstans vid den norska gränsen. En efterlängtad permission i Stockholm avslöjar problem på hemmafronten.
Året är 1941. Hitler har angripit Sovjet och begär transport av tyska soldater genom Sverige. Kompaniet beordras bevaka ordningen när tysktågen stannar för bespisning. För många inkallade känns nu beredskapen meningslös. De i kompaniet som har fått mucka måste rycka in igen. Även familjelivet börjar bli komplicerat för "våra hjältar".
Året är 1942. Den tyska armén går segrande genom Europa och Hitler verkar oövervinnlig. Hemma i Sverige talar många om uppslutning till den tyska nyordningen av Europa. Antisemitismen florerar. "Våra hjältar" får vara med om att rädda flyktingar över norska gränsen.
Den oövervinneliga tyska armén har mött sitt Stalingrad och man börjar ana ett slut på kriget. I svenska kretsar där man förut trott blint på Hitler börjar man nu försiktigt gå över till den allierade sidan. För våra inkallade verkar beredskapen bli evig och den äktenskapliga troheten sätts på synnerligen hårda prov. Hela gruppen är med när 107:an Anderssons nyfödda dotter döps.
Året är 1944. Fästningen "Europa" börjar vackla. De allierade arméerna rycker allt närmare själva Tyskland. Vårt förband botar långtråkigheten med en fältrevy där de avslöjar de mest oväntade talanger. Freden börjar skönjas någonstans i fjärran.
Finland har slutit separat fred med Sovjet och inför hotet om strider med den forna tyska bundsförvanten så evakueras norra Finland. Förbandet har förlagts i Tornedalen för att ta hand om de evakuerade och de får för en gångs skull göra en verklig insats när 50.000 människor hösten 1944 transporteras över Torneälv till Haparanda. De får även vara med om att bli beskjutna av tyskt artilleri och måste få tyskarna att sluta skjuta mot Sverige. Så kommer äntligen fredsdagen den 7 maj 1945.